| Byggnadsmaterial och metoder har genomgått en betydande utveckling de senaste femtio åren och prefabricering är idag mycket vanligt förekommande.
Byggfysikerna har under samma tid flyttat fram kunskapsfronten och spetskunnandet. Det är därför riktigt att forskarna sprider sina resultat såväl vad gäller inomhusmiljöns beroende av byggnadsutformning, materialval och installationer som byggnadens samspel med den yttre miljön. De inbördes sambanden och också helheten utgår från vad som kommit att kallas "ekologiskt byggande".
| 
| Ökad förståelse och en riktig tillämpning av forskningsrönen är av avgörande betydelse för ett både miljöriktigt och hälsoriktigt byggande och boende i framtiden.
I Sverige lever över nio miljoner människor, som behöver en bostad, en arbetsplats och också en fungerande infrastruktur. När vi bygger hus och anläggningar skall vi först och främst hålla tillgodo med de råvaror som naturen tillhandahåller på nära håll och i rikligt mått. Det finns en råvara som förekommer rikligare än någon annan. Det är berget.
Urberget, kalkberget och andra bergarter finns mer eller mindre överallt i jordskorpan. Betong är ett material, som helt och hållet utgår från berg och sten.
Man bryter och krossar kalksten och berg till olika fraktioner. Naturen har redan hjälpt till att göra en del av detta arbete genom att bryta ner berget till sand och grus. Processas kalkstenen till cement och blandar man de krossade fraktionerna med vatten kan människan forma det helt efter egna önskemål. På några timmar hårdnar den flytande massan och blir åter till sten eller om man så vill till betong. Och efter ytterligare en tid i skepnad av ett nytt hus eller en bro.
Precis som berget är betongen mycket stark, beständig och hållbar och bidrar med sin långsiktiga hushållning med naturresurser också till en stark begränsning av byggsektorns negativa miljöpåverkan.
Det tål att i detta sammanhang påpeka att 40 procent av landets energiförbrukning och hela 50 procent av all elkonsumtion används inom byggsektorn inklusive inom det byggda beståndet av hus och anläggningar. Av energiförbrukningen används cirka 4 procent till nybyggande, hela 95 procent under bruksskedet och den sista procenten under rivningsskedet. Detta talar sitt tydliga språk dvs att det är under byggnadens livslängd man i första hand har anledning att vara sparsam med energiresurserna.
Efter ett väl förrättat värv som stomme till ett hus eller som bärande konstruktion till en anläggning kan den prefabricerade betongen återanvändas eller återvinnas. För detta finns en väl utvecklad teknik som också kan frånskilja och återvinna armeringsstålet.
En del av den gamla betongen kommer att kunna återvinnas som ballast i ny betong eller lika gärna som betongkross till vägbyggnad eller liknande ändamål. Exempel finns också, då man återanvänt betongelement, som efter demontering kommit till användning i nya bostäder eller industrilokaler. Målet är att inga betongvaror skall behöva gå till deponi eller omvänt skall 100 procent kunna återanvändas i nya hus eller anläggningar eller återvinnas som betongkross.
Enligt Boverket är den viktigaste slutsatsen, inom ramen för ett ekologiskt byggande, lika enkel som självklar; det är nödvändigt att se till helheten. Byggnader med tung stomme visar på vinster som kan göras om hela byggnaden studeras som ett system och under dess beräknade livslängd. Det är även viktigt med beständiga lösningar. Det är vidare ett uppenbart resursslöseri om en byggnad inte får en rimlig brukstid på grund av dålig beständighet, utan istället måste saneras eller rivas i förtid.
Miljöarbetet måste dessutom, i ännu högre grad än i dag, bli ett naturligt inslag i projekteringsarbetet, bland annat för att de byggnadsfysikaliska utmaningarna skall kunna lösas redan innan de införs i produktionen.
Betongen är således ett byggmaterial med gröna förtecken, dvs ett material som tillvaratar det ekologiska byggandets möjligheter. Vad är då naturligare än att använda betongelement när man bygger för ett rustikt och uthålligt samhälle.
|