"Hur byggnader gestaltas är lika viktigt som en mångsidig markanvändning. Att värna om städernas visuella kvalitet och historiska identitet handlar inte bara om att skydda historiska byggnader, det handlar också om gestaltningen av de nya byggnader som skall fogas in i befintlig stadsbebyggelse." | | Kommissionen för de Europeiska gemenskaperna, juli 1990. |

Till detta uttalande kan fogas att det idag finns goda förutsättningar för betongelementindustrin att tillsammans med arkitektkåren projektera både vackra och ändamålsenliga hus och anläggningar med stora variationsmöjligheter och anpassning till befintlig stadsbebyggelse.
Alla hus är dock inte monumentala byggnadsverk men kräver likväl omsorg och noggrannhet under projektering och uppförande. Även den minsta industrihall eller transformatorstation kan idag byggas med en arkitektoniskt tilltalande exteriör anpassad till sin yttre miljö. Man har också konstaterat att människors välbefinnande i hög grad beror på den bostads-, arbets- och offentliga miljö samhället erbjuder sina medborgare. Här finns det fortfarande en stor utvecklingspotential för byggsektorns aktörer.

Slipade betongelement i kombination med mellanliggande "fönsterpartier" utgör fasaden till detta parkeringshus, samtidigt som den imiterar bilden av de traditionella industribyggnaderna i Mölndal.
| För betongelementindustrin har detta successivt lett till ett ökat intresse och engagemang för att utveckla den visuella betongens möjligheter tillsammans med de projekterande arkitekterna. Utöver väggar och fasader omfattar detta engagemang också trappor och trapphus, balkonger och terrasser och också olika typer av anläggningselement såsom broar och tunnlar och teknikhus för olika ändamål.
Betongelementindustrin har den inställningen att det bästa slutresultatet får man om en nära och tidig kontakt etableras mellan arkitekt och tillverkare för att diskutera industrins möjligheter beträffande utformning, fogutförande, materialval etc. Ofta räcker det inte med de ritningar och beskrivningar en arkitekt upprättar, vilket innebär att ett eller flera besök av arkitektkontoret på tillverkarens laboratorium och fabrik alltid är uppskattat och berikande för ett bra slutresultat.
För den prefabricerade betongen finns de numera obegränsade möjligheter att tillvarata arkitektens intressen till estetisk gestaltning och detaljutformning av fasaderna och andra av arkitekten utformade produkter i betong. Materialet och tillverkningsprocessen erbjuder stora variationsmöjligheter för elementens ytstruktur, form och färg. |  Markerande krön- och hörnlister förhöjer denna industribyggnads estetiska uttryck. |
 | | För detta objekt i kv. Fatbursbågen i Stockholm utvecklades en ny och miljövänlig metod att syratvätta fasadelement, vilket sker genom doppning av elementen varefter följer vattenspolning. |

Det finns många lyckade exempel med betongelement som "bärare" av andra ytmaterial såsom tegel, klinker och granit och också som putsbärare.
Valet av tekniska lösningar i byggandet måste utgå från såväl estetiska som funktionella krav för att förutsättningarna för arkitektonisk kvalitet skall finnas. Av inledningen i handboken "Betongens yta" framgår att när de estetiska kraven formuleras måste "variablerna för den visuella upplevelsen vara kända". Estetiska krav uttryckta på ett vedertaget och kvalificerat sätt kan inspirera såväl arkitekt som tillverkare att utveckla både material och metoder till fördel för slutresultatet.

Det tekniskt perfekta kan också vara vackert, säger Tage Hertzell, arkitekt och författare till boken Betongens Yta.
En av den prefabricerade betongens fördelar när det gäller de estetiska och visuella möjligheterna är de många alternativ som står till arkitektens förfogande vid val av ytor från formbyggnad till bearbetning under gjutning, efterbearbetning av den hårdnade betongen och också ytbehandling genom målning och lasering. Dessutom finns det många lyckade resultat med betongelement som bärare av andra ytmaterial såsom tegel, trä, granit etc. och också som putsbärare. En uppmaning till de av oss som inte är arkitekter: Glöm inte bort att estetik är en del av kvalitetsbegreppet i byggbranschen.


Det kemiska övningslaboratoriet vid Stockholms Universitet nominerades till Betongvaruindustrins arkitekturpris för sin tydliga arkitektoniska utformning, med höga krav på flexibilitet och typisering av konstruktiva betongelement. -------------------------- Mall för upphandling med beskrivning för tillverkning Estetiska krav på ytor som förblir synliga För att kunna leverera betongelement med en yta som motsvarar beställarens förväntningar rekommenderas här att formuleringen av krav på ytor följer nedanstående åtgärdsmatris i tilllämpliga delar. Matrisen redovisar alla förutsättningar vad gäller delmaterial och åtgärder för att åstadkomma önskade estetiska egenskaper hos ytan. De är ordnade som underindelning av Visuella deluttryck och beskrivs i noder i alfabetisk ordning, A – Ö.
Kvalitetskrav Beställare rekommenderas att i största möjliga utsträckning formulera önskemålen såsom kvalitetskrav. Denna metod ger förutsättningar för tillverkaren att välja den metod som befinns mest lämplig ur teknisk, estetisk och ekonomisk synpunkt. Den ger förutsättningar för en konkurrenssituation som är till fördel för båda parter. Till kvalitetskrav räknas också hänvisning till referensyta eller för det aktuella projektet utförd provyta.
Utförandekrav När förutsättningar saknas för att formulera kraven i kvalitetstermer kan det bli nödvändigt att istället uttrycka kraven som utförandekrav. Beställaren påtar sig då ansvaret för den delen av det estetiska uttrycket. Detta sätt är mest frekvent när det gäller att formulera krav på mönster och ytstruktur i de fall dessa egenskaper bestäms av formmaterialet.
GENERELL ÅTGÄRDSMATRIS
| Delmaterial och åtgärder | Helhetsform | Ytmönster | Ytstruktur | Gråton | Kulör | | 1.1 Formmaterial | A | C | F | L | T | | 1.2 Cement | | | | M | U | | 1.3 Pigment | | | | | V | | 1.4 Tillsatser | | | | N | X | | 1.5 Ballast | | | G | O | Y | | 2.1 Gjutning + bearbetning | B | D | H | P | Z | | 2.2 Efterbearbetning | | E | I | Q | Å | | 2.3 Indirekt friläggning | | | J | R | Ä | | 2.4 Transparent beläggning | | | K | S | Ö | Beteckningarna A – Ö markerar noder som utgör meningsfulla möten mellan Visuella deluttryck och Delmaterial + åtgärder.
Hänvisning sker efter texter betecknade A-Ö till avsnitt i Att beskriva betongytor i de fall då där finns förslag till beskrivningstexter.
HELHETSFORM Aktuella noder i åtgärdsmatrisen: A – B. A. Helhetsform genom formmaterial Helhetsformen bestäms av arkitekt och/eller konstruktör på ritningar.
B. Helhetsform / gjutning och bearbetning Aktuell enbart vid sprutbetong och utgår därför i detta fall.
YTMÖNSTER Aktuella noder i åtgärdsmatrisen: C – E.
C. Ytmönster genom formmaterial Besked huruvida den formmotgjutna ytan skall vara med eller utan mönster. Ytmönster kan redovisas på ritning och är då ett kvalitetskrav, något som också är fallet om hänvisning sker till referensyta.
Ytmönster kan också bestämmas genom besked om formmaterial, i speciella fall vid förtillverkning som exempel brädform av hyvlade eller ohyvlade bräder.
Det vanligaste sättet att uppnå ett ytmönster eller en ytstruktur är inlägg av matriser på en formstomme. Ange fabrikat och benämning på matrisen.
Element som delar av en fasad bildar genom mellanliggande fogar ett mönster på den helhetsform som fasaden utgör. Ju mindre fogbredden är desto högre måste kravet vara på tolerans ifråga om fogmåttet.
Beträffande yta utan mönster, dvs. ”slät yta”, se under Ytstruktur, nod F. Beskrivningstexter, se 4.21
D.Ytmönster / gjutning + bearbetning Gäller bearbetning av överyta i färskt tillstånd. Hänvisa till en referensyta eller provyta. Obser-vera betydelsen av det korta tidsavståndet mellan gjutningens avslutning och start av bearbet-ningen. Bearbetningar av likartat slag på en överyta kan också ge önskad ytstruktur. Gränsen mellan ytmönster och ytstruktur är av naturliga skäl flytande. Vid höga krav på åtgärden skall krav ställas på att samma person skall utföra bearbetning av elementytor som kommer att kunna uppfattas från en och samma betraktningspunkt. Beskrivningstexter se 3.21
E. Ytmönster / efterbearbetning Gäller bearbetning av hårdnad överyta eller formmotgjuten yta, mönstrad eller omönstrad. I princip likartade metoder kan också ge olika ytstrukturer. Beskrivningstexter, se 4.22
YTSTRUKTUR Aktuella noder i åtgärdsmatrisen: F – K. F. Ytstruktur genom formmaterial Se nod C. G. Ytstruktur / ballast Ej aktuell relation vid förtillverkning. H. Ytstruktur / gjutning + bearbetning Se nod D. I. Ytstruktur / efterbearbetning Se nod E. Efterbearbetning av den hårdnade ytan kan ge ett stort spektrum av ytstruktur, från den grövre gränsen med karaktären av ytmönster till den slätaste, slipade ytan utan synbar ytstruktur. Beskrivningstexter, se 4.32 J.
Ytstruktur / indirekt friläggning Den kombination av egenskaper som karakteriserar en frilagd yta kräver alltid att kvalitetskravet uttrycks genom referensyta och/eller provyta. Hänvisning skall ske till endera referensyta eller för det aktuella projektet framtagen provyta. Beskrivningstexter, se 4.33 K. Ytsruktur / transparent betäggning Hänvisning till provbeläggning.
GRÅTON Aktuella noder i åtgärdsmatrisen: L – S.
L. Gråton genom formmaterial Formmaterialet har en synnerligen stor inverkan på den upplevda gråtonen hos ytan med i övrigt likartade förutsättningar. Med ett poröst formmaterial kan svartheten sällan understiga 50 %, varför mindre svarthet i hög grad påverkas av valet av formmaterial. Användning av väl preparerad formplywood, formar av stål eller matriser är säkra metoder för att åstadkomma ljusare ytor av ”gråbetong”. En väsentlig förutsättning för en jämn gråton hos en formmotgjuten yta är att formytor som återanvänds är väl rengjorda. Detta är en självklarhet för seriösa tillverkare varför det inte skall behöva uttryckas som ett krav. Jämnheten i gråton på en formmotgjuten yta är i högsta grad beroende av sättet för form-ytans beläggning med släppmedel. Att medlet skall vara jämnt fördelat och i det närmaste av-torkat är väsentligt för oönskade variationer i gråton. Beskrivningstexter, se 4.41
M. Gråton / cement Om gråton uttrycks som kvalitetskrav åligger det tillverkaren att välja cementsort för att uppnå den begärda gråtonen. Beskrivningstexter, se 4.42
N. Gråton / tillsatser Användning av kemiska tillsatsmedel för att påverka betongmassans egenskaper i olika avseen-den bestäms av tillverkaren. Användningen av tillsatsmaterial för att påverka ytans gråton och även kulör bestäms med hänsyn till presenterad referensyta eller provyta. Med hänsyn till möjliga variationer beträffande nyanser i dessa avseenden bör samråd ske med tillverkaren. Se även nod M. Beskrivningstexter, se 4.42
O. Gråton / ballast Finmaterialet hos ballasten har viss inverkan på ytans gråton hos även icke frilagd yta. I vilken utsträckning detta har en avgörande betydelse för den önskade gråtonen ingår i tillverkarens åtagande att avgöra. Beskrivningstexter, se 4.43
P. Gråton / gjutning + bearbetning Bearbetning av en överyta påverkar den upplevda gråtonen genom skuggverkan i detaljerna. Detta är särskilt märkbart vid olika betraktningsavstånd. Arkitekten måste därför vara uppmärk-sam på detta och utföra tester med hänsyn till de mest frekventa avstånd från vilka ytan kommer att upplevas. Beskrivningstexter, se 4.44
Q. Gråton / efterbearbetning Gråtonen beroende av typ av efterbearbetning bestäms till stor del av det frilagda ballast-materialet. Valet blir därför en avvägning mellan tänkt typ av efterbearbetning, dvs. som exempel behuggning och slipning, i relation till önskad gråton. Problemet är typiskt för det sam-arbete som måste ske mellan arkitekt och tillverkare för att uppnå önskat estetiskt uttryck. Beskrivningstexter, se 4.45 R. Gråton / indirekt friläggning Se nod J och Q.
S. Gråton / transparent beläggning Referens till provytor. KULÖR Aktuella noder i åtgärdsmatrisen: T – Ö. T. Kulör genom formmaterial Egenskapen kan påverkas av hartser i trämaterialet.
U. Kulör / cement I och med att cementsorten kan ha inverkan på ytans gråton kan däri också inrymmas en svag men dock viss nverkan på kulörtonen. Detta bör uppmärksammas vid en jämförelse mellan begärd NCS-kod eller referensyta och presenterad provyta. V, Kulör / pigment Den avsiktliga inverkan på kulören har valet av pigment. Utgående från NCS-kod eller referens-yta väljer tillverkaren typ av pigment. Se 3.51 och 4.51. X. Kulör / tillsatser I den mån tillsatsmedel har inverkan på kulörtonen åligger det tillverkaren att ta hänsyn till detta vid proportioneringen. Y. Kulör / ballast Se noder J och K.
Z. Kulör / gjutning + bearbetning Behandlingen har ingen märkbar inverkan på kulörtonen. Å. Kulör / efterbearbetning Behandlingen har ingen märkbar inverkan på kulörtonen. Ä. Kulör / indirekt friläggning Åtgärden har en avgörande inverkan på kulören. Se vidare nod J.
Ö. Kulör / transparent beläggning Åtgärden kan ha en viss inverkan på kulörtonen vilket bör undersökas genom provbehandling i samarbete med tillverkare. Kontrollen Beskrivningssystemet |